Ungas psykiska hälsa - Book a Treat

Översikt av Ungas psykiska hälsa – Stöd och förebyggande arbete

Under de senaste åren har allt fler unga upplevt psykisk ohälsa som påverkar deras vardag, skolgång och sociala liv. Denna utveckling hänger samman med ökade krav i skola och sociala medier samt förändrade normer kring hur man pratar om känslor, vilket gör tidiga varningssignaler viktiga att känna igen. Tidiga insatser i skolmiljö, vårdmiljöer och hemmet har blivit allt viktigare för att fånga upp signaler och sätta in stöd i tid. Genom att stärka elevhälsans arbete, familjesamarbetet och vänskapsrelationer skapar vi förutsättningar för psykiskt välbefinnande. Detta arbete kräver tydliga roller, tillgång till lättillgängligt stöd och kontinuerlig uppföljning i skolor och samhälle.

Viktiga trender och statistik

Viktiga trender och statistik bland unga (2018–2024)
År	Psykisk ohälsa bland unga (%)	Suicidrisk eller självmordsförsök (%)
2018	16%	5,0%
2020	19%	5,5%
2022	21%	5,8%
2024	23%	6,0%

De uppgifter som presenteras betonar behovet av systematiska och kontinuerliga insatser i skolmiljön och i vårdmiljöer. Att satsa på tidiga insatser och ett samordnat stöd mellan familj, skola och vårdgivare ökar chanserna att ungdomar mår bättre över tid.

Vanliga psykiska utmaningar hos unga

Nedan sammanfattas några av de vanligaste psykiska utmaningarna bland unga och tecken som bör uppmärksammas tidigt.

Ångest och oro kopplat till skola, relationer eller framtidsförväntningar syns ofta som rastlöshet, koncentrationssvårigheter och sökande efter ständig bekräftelse hos många unga.
Depression och nedstämdhet upplevs ofta som låg energi, minskat intresse för tidigare aktiviteter och en känsla av hopplöshet som påverkar vardagliga beslut.
Stort tryck från skola och sociala medier kan leda till stress, överjagande krav och rädsla för att misslyckas, vilket ofta återspeglas i sömnproblem och irritabilitet.
Sömnproblem och trötthet påverkar nästan dagliga funktioner som fokus i skolan, humörkontroll och energinivåer, ofta kopplat till oro, psykisk obalans eller miljöfaktorer.
Kroppsliga symptom som spänningar i kroppen, magont eller huvudvärk kan vara tecken på underliggande psykologiska påfrestningar hos unga i vardagen.

Genom att känna igen dessa tecken kan vårdgivare och skolor erbjuda snabb hjälp och anpassat stöd.

Riskfaktorer och skyddsfaktorer

Förekomsten av risk- och skyddsfaktorer varierar mellan individer, men vissa mönster uppträder ofta i ungdomsmiljön.

Osäker hemmiljö eller konfliktfyllda familjedynamiker ökar sårbarheten och kan bidra till ökad oro, passivitet och svårigheter att utveckla hälsosamma sätt att hantera känslor.
Trauma eller upplevd övergivenhet under barndomen ökar risken för senare depression, ångest och svårigheter att reglera känslor, vilket betonar behovet av psykosocialt stöd.
Hög skolstress och jämförelsekultur i sociala medier skapar långvarigt press, bidrar till perfektionism och dålig självbild, vilket kan leda till sämre mående och beteenden som påverkar studier.
Brister i närhet och stöd från vårdgivare eller skolsituationer gör det svårare att söka hjälp när signalerna uppstår hos ungdomar i riskzonen.
Tidig exponering för ohälsosamma copingstrategier, som undvikande beteenden eller självmedicinering, ökar risken för långvariga problem om det inte följs upp.

Genom att stärka skyddsfaktorer och minska risker kan skolor och samhällen skapa bättre förutsättningar för ungdomar.

Betydelsen av tidigt stöd och förebyggande insatser

Förebyggande arbete som fokuserar på tidiga insatser visar ofta bättre resultat än senare behandling. Genom att identifiera riskfaktorer tidigt, erbjuda samtal och stöd i skolmiljöer samt bygga upp ungdomars färdigheter i känslomässig reglering kan man minska allvarligheten i senare tillstånd och stärka livskvaliteten. Det handlar inte enbart om att behandla symtom utan om att skapa robusta resurser som gör det möjligt för unga att hantera stress, relationssvårigheter och osäkerhet kring framtiden. Ett sådant arbete kräver tydliga roller och strukturer för elevhälsa, vårdmiljöer och familjer samt kontinuerlig uppföljning i skolor och samhällen.

Skolor är centrala arenor för förebyggande arbeten där universella program och stödinsatser kan nå alla elever. Socialt och emotionellt lärande (SEL) bör integreras i undervisningen tillsammans med utbildning i copingstrategier, konfliktlösning och emotionell reglering. Personalutbildning, regelbundna uppföljningar och nära samarbete med föräldrar skapar en konsekvent och trygg ram för ungdomar att öva nya färdigheter i vardagen. Samtidigt behövs flexibel tillgång till psykosocialt stöd inom elevhälsan samt lättillgängliga resurser i primärvården och i lokala ungdomsmottagningar så att insatserna kan anpassas till varje elevs behov.

Samverkan mellan skola, familj och samhälle är avgörande för att bygga ett hållbart stödsystem. När olika aktörer arbetar tillsammans kan vi följa upp effekterna av insatserna, justera metoder och säkra kontinuitet i stödet över tid. Det innebär också att information om tjänster och hur man söker hjälp blir lättillgänglig och att stigma kring psykisk ohälsa minskar. Genom att skapa en öppen kultur där ungdomar uppmuntras att prata om sina känslor och ta del av professionellt stöd, ökar chansen att förebyggande arbete når fram till de som behöver det mest.

Funktioner och fördelar

Denna H2-bild fokuserar på hur olika funktioner i vård, skola och samhälle samverkar för att stödja ungdomars psykiska hälsa. Genom att integrera behandling, förebyggande arbete och trygga relationer skapas en stabil grund där unga kan utveckla sin självkänsla och lära sig hantera stress på ett hållbart sätt. Vi betonar hur skolor, vårdgivare och familjer tillsammans kan skapa en säker miljö där ungdomar vågar söka hjälp och där insatserna anpassas efter individens behov. Förebyggande insatser i skolan och sociala sammanhang reducerar risken för försämringar och minskar antalet vårdinsatser över tid. I det här avsnittet presenteras exempel på program och resurser som kan användas i praktiken, samt hur samarbeten mellan aktörer kan förstärka effekterna.

Behandling och stödformer

Behandling och stödformer för ungdomars psykiska hälsa bygger på anpassning till individens behov, ålder och livssituation.

Behandlingar och stödformer för unga
Metod	Beskrivning	Bevisläge
Kognitiv beteendeterapi (KBT)	Individuell eller gruppbaserad terapi som fokuserar på att identifiera och omstrukturera negativa tankemönster, uppmuntra beteendeaktivering och utveckla färdigheter för stresshantering. Oftast 12–20 sessioner med hemläxor mellan träffarna.	Starkt evidensbaserat för ungdomar med ångest och depression; flera randomiserade kontrollerade studier och metaanalyser visar signifikanta förbättringar.
Samtalsterapi	Individuell eller gruppbaserad terapi som kan vara psykodynamisk, lösningsfokuserad eller interaktivt anpassad. Fokus ligger på relationer, känsloreglering och coping-strategier.	Bevisen är goda men varierar beroende på inriktning och diagnos; effekt på lindriga till måttliga symptom har visat sig i flera studier.
Familjeterapi	Arbete där familjen deltar för att förbättra kommunikation, konflikthantering och stöd till ungdomens vardagliga funktioner hemma och i skolan.	Bevisstyrkan är stark när familjen är delaktig och terapisessionerna är regelbundna; förbättrade relationer kopplas ofta till bättre skolprestationer.
Skolbaserade program och digitalt stöd	Program i skolmiljön som syftar till förebyggande arbete, emotionell reglering och coping färdigheter; kan kompletteras med digitala verktyg som appar och online- samtal.	Bevis för förebyggande effekter och ökat stöd i vardagen; effekter är starkare när programmet är långsiktigt och samskapas med vårdgivare.

Valet av metod bör göras i samarbete mellan ungdom, vårdnadshavare, skolpersonal och vårdgivare för att skapa en tydlig och sammanhängande plan. Detta ökar chanserna till långsiktigt engagemang och bättre livskvalitet.

Fördelar med tidiga insatser

Fördelarna med tidiga insatser är breda och ofta självförstärkande. När tecken på psykisk ohälsa fångas upp tidigt kan symtom mildras innan de leder till allvarligare problem, vilket gör behandlingarna enklare och snabbare att genomföra. Ungdomar som får stöd i tidiga skeden uppnår ofta bättre skolresultat, behåller sociala relationer och bibehåller ett större livsutrymme där de kan utveckla färdigheter för emotionell reglering och problemlösning. Föräldrar och vårdnadshavare får verktyg att känna igen signaler, kommunicera stödjande och skapa trygga hemmiljöer som stöder kontinuitet i behandlingen. Samhällets kostnader minskar när man hindrar att lindriga problem utvecklas till beroende, missbruk eller långvarig psykiatrisk sjukvård; förebyggande insatser ger ofta flera gånger tillbaka i form av minskat behov av socialt stöd och bättre arbetsförmåga senare i livet. Forskningen visar att multikomponentsprogram som kombinerar tidiga psykosociala insatser, skolbaserade insatser och familjestöd har störst effekt på att upprätthålla funktion och välmående över tid. Att investera i tidiga insatser betalar sig också i arbetsmarknadsutfall och minskad skolfrånvaro. Kommunikation mellan skolpersonal, hälso- och sjukvård och socialtjänst är avgörande för att undvika glapp i vårdkedjan och för att uppnå kontinuitet i stödet. Slutligen bidrar ett starkt förebyggande ramverk till mindre stigma kring psykisk ohälsa och uppmuntrar fler unga att söka hjälp när det behövs.

Skolans roll och resurser

Skolan är en central arena för förebyggande arbete och tidiga insatser. Systematiska skolbaserade program för känslomässig reglering och stresshantering ger eleverna praktiska verktyg att hantera upplevelser av oro och press i vardagen utan att stigmatisera dem. Mentalt välbefinnande i skolmiljön genom vänliga relationer och tydliga rutiner minskar skolfrånvaro och ökar engagemang, samtidigt som det stärker elevernas självkänsla och ansvarstagande i sociala sammanhang. Tillgång till digitalt psykologiskt stöd i skolor och kommuner möjliggör snabb kontakt, särskilt när vårdresurserna är begränsade, vilket reducerar väntetider och ökar kontinuiteten i stödet. Familjesamarbete och skolbaserade stödrutiner ger föräldrar information och verktyg för att stödja ungdomar hemma och hantera konflikter konstruktivt i vardagen. Lokal samverkan mellan vård, skola och socialtjänst främjar snabb hjälp, minskar risker och skapar trygga miljöer där ungdomar kan återhämta sig och utvecklas över tid. Genom denna samverkan byggs en hållbar struktur som ger ungdomar bättre chanser till långsiktig psykisk hälsa i skolvärlden.

Teknisk specifikation och leverans

Den tekniska specifikationen för Ungas psykiska hälsa beskriver hur digitala verktyg, informationsflöden och leveransmodeller stödjer förebyggande insatser i skola och vård. Fokus ligger på interoperabilitet, användarcentrerad design och säkra dataflöden som gör det möjligt att få tidiga signaler om stress eller psykiska utmaningar. Genom tydliga roller mellan skolans program, psykosocialt stöd och vårdgivare skapas ett sammanhållet arbetsflöde där unga får snabb hjälp och kontinuitet i vården. Leveransen betonar uppgradering av digitala kunskaper hos personal, lättanvända gränssnitt och regelbunden uppföljning av mål och resultat. Detta mål är att främja mentalt välbefinnande hos unga genom tillgång till evidensbaserade verktyg och säkrat informationsutbyte.

Digitala verktyg och appar

Digitala verktyg och appar utgör kärnan i den tekniska lösningen för ungdomars psykiska hälsa. Plattformarna ska vara tillgängliga på flera enheter, fungera både online och offline och erbjuda en enkel start samtidigt som de växer med användarens behov. De ska stödja förebyggande arbete genom regelbundna check-ins, självbedömningar och psykoedukation som gör det lättare för unga att känna igen tecken på stress, nedstämdhet eller ångest. Användargränssnitten ska vara åldersanpassade, tydliga och robusta för olika nivåer digital kompetens. Systemet bör också ge möjlighet att anpassa innehåll utifrån kön, bakgrund, språk och funktionsvariationer så att alla unga får relevant stöd. För skolor och vårdinstanser innebär detta en gemensam plattform som förenklar dokumentation, uppföljning och kommunikation med vårdgivare.

Kärnfunktioner inkluderar dagliga eller veckovisa humörregistreringar som låter användaren se mälta trender över tid. Sensorer och varningssystem kan indikera när en teen behöver uppföljning och därmed starta ett vårdflöde eller koppla till en mentor eller terapeut. Själv-hjälpstekniker som andningsövningar, grounding, kognitivt omstrukturering och hands-on coping-strategier presenteras som korta, praktiska övningar. Plattformen innehåller välinformerade moduler om stresshantering, sömn, skolprestation och sociala relationer, allt anpassat för yngre användare. Föräldrar eller vårdnadshavare kan få vägledning där det är lämpligt och med samtycke, samtidigt som ungdomens sekretess upprätthålls där det är möjligt. Pedagoger och skolhälsovårdare får tillgång till aggregerad, anonymiserad data som hjälper dem att planera insatser utan att kompromissa individens integritet.

Designen prioriterar säkerhet, integritet och hållbart användarengagemang. Data lagras i krypterade miljöer, både vid överföring och i vila, och all kommunikation följer gällande lagstiftning. Användarna får tydliga val om vilka data som samlas in, hur länge de sparas och vem som kan se resultaten. Systemet stöder flera språk och kulturella varianter för att passa olika skolmiljöer och hem runt om i landet. Arkitekturen är modulär, vilket gör det möjligt att lägga till nya verktyg utan att störa befintliga funktioner och samtidigt behålla enhetliga säkerhetsrutiner. Regelbundna säkerhetsgranskningar, revisionsspår och incidentrapportering ingår för att snabbt upptäcka och åtgärda avvikelser. Användarkunskap och utbildning av personal är en central del för att säkerställa korrekt hantering av data och en ansvarsfull användning av funktionerna.

Underhåll, stöd och ansvarsfördelning definieras tydligt och dokumenteras i en livscykelplan. Det finns en roadmap för uppdateringar, vilka funktioner som prioriteras och hur användarfeedback inkorporeras i utvecklingen. I skolmiljö sker implementeringen ofta i nära samarbete med skolledningen, elevhälsan och IT-avdelningen, medan vårdgivare får en separat, men kompatibel, plattform. Gemensamma riktlinjer för åtkomst, behörighet och loggning gör det möjligt att följa upp användning och effekt utan att äventyra sekretess. Användarcentrerade tester och pilotprojekt används för att verifiera användarvänlighet innan bred lansering. Genom kontinuerlig övervakning av systemets prestanda och användarbeteende kan vi snabbt justera funktioner för att möta ungdomars behov och samtidigt uppfylla regulatoriska krav.

Appars funktionalitet

Appars funktionalitet omfattar mood- och stressregistrering, journaling, påminnelser och växlande moduler för psykoedukation. Användarna kan logga känslor, energi och sömn samt ge korta kommentarer som fångar dagens händelser. Väldigt tydliga grafer över tid visar trender för mått som humör, sömnkvalitet och aktivitetsnivå, vilket gör det enklare att se mönster och tidiga tecken på förändringar. Inbyggda coping-verktyg som andningsövningar, snabbavslappning och korta kognitiva övningar erbjuds som guidade övningar. Plattformen ger snabba översikter över tillgängliga resurser och länkar till skolhälsoteamets kontaktvägar. Allt är utformat för att fungera även när nätverket är svagt eller tillfälligt avstängt, med lokal lagring som synkroniseras när uppkoppling återkommer. Vid behov kan vårdnadshavare och vårdgivare få tillgång till begränsad information med elevens samtycke och i enlighet med gällande policy.

Integration med vårdsystem

Integration med vårdsystem innebär att data från apparna och skolprogrammen kopplas till journaler och vårdflöden på ett säkert sätt. Våra API:er stödjer standarder som HL7/FHIR för att möjliggöra sömlös utbyte av information mellan plattformar, vårdgivares journalsystem och skoladministration. Konsenthantering är central: elever och vårdnadshavare får tydliga val om vilka data som delas och när. Vårdinformation som tidsstämplade observationer, anmälningsstatus och uppföljningsaktiviteter kan visas i sammanställda vyer för vårdgivare utan att avslöja känslig information utan behov. Integration möjliggör uppföljning av åtgärder, bokning av uppföljningssamtal och automatiska påminnelser till vårdgivare när signaler kräver uppföljning. Säkerhets- och integritetspolicies implementeras som del av varje release, inklusive regelbundna riskanalyser, rollbaserad behörighetskontroll och revisionsloggar som möjliggör spårbarhet och ansvar.

Datasäkerhet och sekretess

Datasäkerhet och sekretess är centrala för alla delar av den här lösningen. Systemet följer GDPR och nationell lagstiftning när det gäller hantering av personuppgifter, särskilt när det gäller minderåriga. Data minimeras och samlas in endast för att stödja ungdomens hälsa och säkerhet, med tydliga samtyckesprocesser som uppdateras regelbundet. All data som överförs eller lagras är krypterad med moderna standarder, både i vila och i transit. Åtkomst till data är striktे begränsad via rollbaserad behörighet, stark autentisering och separata gränssnitt för elever, lärare, elevhälsa och vårdgivare. Revisionsloggar över alla accesser och åtgärder finns tillgängliga för regelbunden granskning. Det finns rutiner för dataskyddsombud, incidenthantering och omedelbar rapportering vid misstanke om dataintrång. Användare får tydlig information om sina rättigheter, inklusive rätten till dataportabilitet och rätten att begära radering där det är tillämpligt.

Implementering och leveransmodeller

Implementering och leveransmodellerna fokuserar på hur tjänsterna distribueras i skola och vård. I skolor genomförs vanligtvis pilotprojekt i samarbete med skolledning, elevhälsa och IT-avdelning för att utvärdera funktioner, användarvänlighet och organisatorisk påverkan innan bredare lansering. Under implementeringen planeras utbildning för lärare, skolhälsopersonal och elever samt tydliga kontaktvägar för teknisk support. I vårdmiljöer integreras verktygen med befintliga arbetsflöden och journaler, med särskild hänsyn till sekretess och samtycke. Leveransmodellerna stöder både on-premise och molnbaserade alternativ, beroende på kommunens eller vårdgivarens preferenser och kapacitet. Under varje steg sätts milarare KPI:er upp för att följa upp användning, tillgång till stöd och effekter på psykisk hälsa hos unga. En tydlig uppdaterings- och underhållsplan säkerställer långsiktig stabilitet och kontinuerlig förbättring baserat på användarfeedback och nya forskningsrön.

Erbjudanden och prisalternativ

Ungas psykiska hälsa är en central del av deras välmående och utveckling, och stödet måste vara tillgängligt utan onödiga hinder. I denna avdelning går vi igenom vilka erbjudanden som finns, hur prisalternativ fungerar och hur skolor och familjer kan få praktiskt stöd. Ett förebyggande arbets- och undervisningssätt i skolan och i samhället kan sänka kostnader och skapa tryggare miljöer för unga. Vi belyser hur offentliga och privata finansieringsvägar samverkar, samt vilka gratis eller subventionerade alternativ som erbjuds. Genom att känna till rätt vägar kan ungdomar få stöd för mental hälsa hos unga utan att det blir ekonomiskt betungande.

Kostnader för vård och stöd

Direkta kostnader för vård och stöd kan uppkomma när en ungdom väljer privata tjänster eller stödinsatser utanför offentligt finansierade system. En enskild psykolog- eller psykiatribesök kan kosta mellan cirka 800 och 1500 kronor per session beroende på klinik, erfarenhet och geografiskt läge. För många familjer kan denna kostnad bli betydande om fler möten krävs under en längre period. I Sverige har vi dock ett offentligt finansierat vårdsystem där ungdomars psykiska hälsa ofta hanteras genom regionens hälso- och sjukvård utan upplupna avgifter. I ungdoms psychiatri, primärvård och via elevhälsan i skolan minskar behovet av privata tjänster, särskilt när man får en remiss eller uppsöker rätt vårdnivå i tid. Vissa aktörer erbjuder digitala behandlingsprogram eller gruppbaserade insatser som är billigare än individuell terapi, vilket kan vara ett kostnadseffektivt alternativ för unga med måttlig till medelstor komplexitet. Det är viktigt att känna till att flera program finansieras av region eller kommun, vilket innebär att patientavgifter ofta blir låga eller helt fria för ungdomar. Beroende på region kan även frikort eller tak för patientavgiften delas ut, vilket minskar de initiala kostnaderna när vårdbehovet är större. Praktiskt taget betyder detta att även om prisbilden varierar mellan olika kliniker och kommuner finns det vägar att få vård utan att den ekonomiska bördan blir outhärdlig. Föräldrar och vårdnadshavare uppmanas att undersöka vilka kostnader som täcks av offentliga systemet och att samarbeta med skolans elevhälsa för att hitta alternativ som passar familjens situation. Samtidigt bör man beakta indirekta kostnader, såsom tidsförlust från skolan, resor till vårdmottagningar eller behov av föräldrasemesterdagar, vilka ofta överstiger den direkta betalningen. Ungas psykiska hälsa stöd och vård bör i möjligaste mån erbjudas utan att finansiell oro hindrar ungdomens tillgång till vård. För ungdomar som använder digitala tjänster eller gruppprogram finns ofta betydande kostnadsbesparingar jämfört med enskilda behandlingar. Många skolor och kommuner erbjuder kostnadsfria eller subventionerade alternativ direkt via elevhälsan eller regionala program, vilket underlättar tillgången till kvalitetssupport för mental hälsa hos unga. Slutligen är det viktigt att jämföra olika vårdnivåer och begära tydliga uppgifter om vad som är gratis och vad som kräver avgift, så att ingen av misstag avstår stöd pga oklarheter. Det övergripande målet är att försäkra att Ungas självbild och självkänsla stärks genom tillgänglig, evidensbaserad vård oavsett ekonomisk bakgrund.

Finansieringsmodeller och bidrag

Det svenska hälso- och sjukvårdssystemet finansieras främst av offentliga medel, vilket gör mycket av ungdomars vård tillgänglig genom regioner och kommuner utan större kostnader. Regionerna ansvarar för ungdomspsykiatri (BUP), primärvård och psykosocialt stöd där kostnaderna ofta är låga eller helt gratis för ungdomar. Elevhälsa – skolans psykologer, kuratorer och andra stödfunktioner – finansieras av kommunerna och gör det möjligt att få stöd utan privata utgifter i många fall. För skolor innebär finansieringsmodeller ofta direkta bidrag och anslag för förebyggande program som stärker mentalt välbefinnande hos ungdomar. Privata finansieringsvägar finns också, till exempel privat sjukförsäkring som kan täcka vissa psykolog- eller psykiatribesök; det är viktigt att kontrollera vilka delar som ingår i försäkringen och hur frikort och subventioner tillämpas. Patientavgifter regleras av centrala och lokala riktlinjer; när kostnaderna når en viss nivå kan ett frikort utfärdas som ger fri vård i framtida vårdkontakter. För skolor innebär finansieringsmodeller ofta ett samspel mellan kommunala medel och statliga stödprogram för förebyggande arbete, vilket gör det möjligt att genomföra skolbaserade program utan stora kostnader för eleverna. Privata bidrag och sponsring kan komplettera offentliga program, särskilt när man vill implementera nya digitala lösningar eller bredare förebyggande insatser i skolmiljön. Det är viktigt att skolor och vårdgivare samarbetar för att identifiera kostnadseffektiva vägar och tydligt kommunicera vad som är gratis respektive vad som kräver betalning. Omvärlden visar att investeringar i förebyggande arbete betalar sig i form av minskad skolfrånvaro och förbättrad livskvalitet, vilket förstärker Ungas psykologiska hälsa och förmåga till långsiktigt välmående. Genom att kartlägga offentliga och privata finansieringsvägar kan elever och familjer få tillgång till de övergripande stöden som behövs för att stärka ungdomars mentala välbefinnande utan onödiga ekonomiska hinder.

Hur individer och skolor kan få hjälp kostnadsfritt

Det största kostnadsfria stödet finns i skolans elevhälsa där skolkurator, skolpsykolog och andra stödpersoner ofta ingår utan kostnad. Börja med att kontakta skolans elevhälsa eller din rektor för att få en första bedömning och remiss till rätt nivå av stöd. Om skolans resurser inte räcker till kan man vända sig till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) eller primärvården, där väntetider och bedömningar varierar men där ungdomars vård ofta täcks av offentliga medel. Ungdomsmottagningar erbjuder gratis rådgivning och stöd anpassat för unga samt möjligheter till digitalt stöd, inklusive webbaserade program och chatttjänster. Det finns även kostnadsfria eller subventionerade digitala alternativ som kompletterar traditionell vård och som ofta följs upp av legitimerad personal. Föräldrar och vårdnadshavare kan få kostnadsfritt stöd via kommunens socialtjänst eller frivilligorganisationer som erbjuder rådgivning och föräldrautbildningar. Det är viktigt att skolor och föräldrar frågar efter vilka resurser som är helt kostnadsfria och vilka som kan kräva en liten avgift, så att man inte missar tillgången till stöd på grund av missförstånd. Kombinera gärna skolbaserat stöd med digitala tjänster för att skapa flexibla lösningar som passar ungdomens vardag. Många kommuner erbjuder dessutom projekt eller elevhälsoinsatser som är helt gratis eller baserade på frivilligarbete, vilket gör det möjligt att nå fler elever i behov av stöd. Slutligen bör ungdomar och familjer känna till att det finns vägar till kostnadsfritt stöd i praktiken och att snabb och rätt vägledning ofta leder till bättre resultat för mentalt välbefinnande hos unga.